12-06-28


Shaken intagen i tid, regelbundna måltider är det som krävs. Och träning förstås. Som inte riktigt har blivit av sen i fredags, dock har jag ändå försökt röra på mig även om det smärtar. Drog knäet snett i fredags kväll, just när det hände gjorde det väl inte sådär jätte ont, men i lördags, fy satan vad det gjorde ont. Ursäkta ordvalet. Men det gjorde fruktansvärt ont.
Känner fortfarande av det imellanåt i vissa knälägen..därför har det inte blivit någon direkt hårdträning. Men ska googla lite efter bra knäövningar som man kan stärka upp knäet en aning.. Jag har nått som jag själv kallar det knä-fobi. Det kanske låter knäppt, men är oerhört rädd för att knäet ska låsa sig när man tränar elr ute och springer.
Vet inte varför det blivit så men misstänker att det är sen jag och min dotter var ute och gick i grästerräng, och knäet plötsligt låste sig eller krampade..kunde inte gå utan jag föll ihop.. Gjorde fruktansvärt ont! Smärtan är värre än en förlossning, tro mig.
Men när jag var yngre så vred jag ofta det knäet ur led, så knäskålen flyttade sig, och den smärtan går inte att förklara med ord. Så det är väl efter det att knäet blivit slitet på de ställena som knäet hoppat ur led.. Fick också reda på att jag lider av överrörlighet i lederna.. Känner också av det i handleder och axlarna.. men det är inget jag stör mig på så, mer än att det gör ont ibland.. Men smärtan är inte lika jobbig som i knäna.
Därav har det blivit att jag gått upp i vikt, jag vågar inte röra mig i vissa lägen. Om någon har som jag, vad ska man göra??
Känner någon igen sig i det jag berättar? Berätta gärna hur ni gör för att kunna träna.
Jag vill inte leva så, och inte kunna göra vad som helst! :(

Kommentera här: